Hoff.. nu har jag tagit mig tid och känner att det är dags att skriva om detta!
De här inlägget kommer bli långt och jättejobbigt och skriva, men jag känner att jag behöver detta!
Allt började med den 22 Januari 2018, jag får ett meddelande av Viktoria att Corall har kliat rumpan igen så vattenhinken hade gått sönder.. Suck tänkte ja!
Åkte till stallet och upptäckte att hon hade fått ett sår på insidan av högra frambenet, som mitt under bogen. Där hade hon även en svullnad stor som ett halv äpple, så tempade henne och hon hade lite högra temp än vanligt.
Ringde kliniken och rådfrågade och dom sa ge Metacam för att få bort infektionen som kan finnas.
Tisdagen kom och såret såg mycket bättre ut och svullnaden var påväg ner.
På Onsdagen så skulle min medryttare ha Corall så jag tänkte jag skulle följa med dit och tur de, svullnaden mellan frambenen hade blivit större från ingenstans.. Ringde distriktsveterinärerna och dom bad mig vänta till dagen efter för att mest troligt så lät det som att det var en varbildning från såret som gjorde det där.
På Torsdagen så åkte vi till Hästkliniken i Norr och dom började med och undersöka, vi fick springa i en lång korridor och Corall började hosta helt plötsligt jättemycket så vi gick till nästa rum.
Där började veterinären och lyssna på hjärtat och så säger hon till slut:
"Du får ursäkta mig, men jag hör inte hennes hjärta"
Jag svarar direkt "Vad beror det på?"
Veterinären säger sen att hon har mest troligt vätska runt hjärtat som gör att hon inte kan höra det.
Jag tänker såklart det värsta på en gång och frågar om det är allvarligt och veterinären nickar och jag frågar igen, "Kommer Corall kunna överleva detta?"
Till svar får jag bara att veterinären skakar på huvudet och ber om ursäkt..
Dom ultraljudar och då ser vi att Corall är full i vätska.. Jag tappar allt, hela min värld rasar samman och jag vet inte vad jag ska ta mig till.. Jag går ut och ringer till mamma och bara gråter i telefonen och i princip panik skriker att vi kan inte göra nått och jag måste ta bort henne för hon är så dålig.
Dom kollar vidare och ultraljudar lite överallt och halva hästen är vätskafylld och hon kommer inte klara sig, veterinärerna kunde inte göra nått alls!
Exakt hur länge hon har gått med det vet dom inte och därför vågade dom inte tömma ut vätskan för då skulle hon lika gärna kunna dö ute i hagen i en hjärtinfarkt för att hjärtat hade hunnit vänja sig vid att det inte fanns så mycket utrymme. Om Corall hade vätska i lungorna kunde dom inte säga helt säkert då dom inte kunde komma åt och se lungorna pga all vätska runt omkring..
Vid det här laget, så har jag redan bestämt mig!
Corall följer med hem och hon får somna in redan dagen efter!
På Hästkliniken i Norr så dömde dom ut Corall och dom sa att hon kanske kan gå till betet i det skicket hon var i, men jag sa nej utan hon får somna in redan imorgon!
När vi fått in Corall i transporten och börjat köra hem så får jag en panikångestattack, jag bara skriker, gråter och skakar.. Jag kunde inte köra.. Som tur är var Viktoria med mig så hon körde hem oss medan jag satt och ringde distriktsveterinärerna för att boka en avlivning, jag hade själv sagt att Corall ska somna in!
Sedan ringde jag till Hästkremeringen i Klöverträsk och bokade upp transport av henne!
Ringde även mina medryttare så dom skulle få en chans och säga hejdå till Corall, ringde även och uppdaterade mina vänner som visste vad som var på gång och alla var lika chockade som jag!
Väl hemma i stallet lastade vi ut henne och jag bara grät och grät!
Corall fick stå inne hela dagen och hela natten.
Det värsta dagen i mitt liv kom sakta men säkert..
jag sov inget alls under natten utan bara låg i sängen och panikgrät och hyperventilerade!
Jag visste att imorgon så somnar min bästa vän in! MIN BÄSTA VÄN!!!
Fredag morgon kom och jag o Jocke åkte till stallet så vi var där kl 07, vi gav alla hästarna mat och jag gick ut för att kolla upp Coralls plats där hon skulle få somna in så ingen annan häst såg henne eller att hon såg dom, det skulle gå så lugnt till som möjligt!
Klockan närmade sig 9.30 så veterinären ringer och säger att hon är på väg och att hon är hos oss på ca 1 timme.. Jag gör inget annat än gråter och gå till Coralls box och pussar på henne och förklarar hur mycket jag älskar henne, jag pussar hennes sammets lena mule och stryker henne i pannan.
När veterinären kommer så grips jag lite av panik och liksom förstår att nu blir detta verkligt!
Någon som jag absolut inte ville ännu!
Veterinären kommer och vi skriver papper på att jag vill avliva henne.. Det är något som jag absolut inte ville men jag har inget val!
Corall är sjuk och kommer inte bli bra!
Corall fci lugnade inne i stallet och vi går ut till platsen där hon ska få sova.
Jag säger gång på gång att jag älskar henne och att jag har gjort allt jag kan och tyvärr är detta det sista jag kan göra och de är att släppa henne..
Jag säger till veterinären att hon inte få göra nått utan att säga vad hon gör!
Där står jag och Corall och tittar på solen, jag säger åt henne att solen skiner för dig idag, vi kunde inte ha fått en finare sista dag tillsammans och sen frågar jag henne om hon ser Etoo.
Corall höjer huvudet lite och jag säger att han väntar på dig och han tar emot dig när du kommer.
Veterinären ger Corall narkosen och Corall blinkar med sitt starr öga och jag ser i hennes blick att hon tackar för allt och hon lägger sig ner, vi lägger till henne på sida och tar av grimman!
Då känner jag en panik till och jag ångrar mig så otroligt mycket för jag ville inte detta egentligen, men jag visste att det är inte ett liv för Corall och stå inne bara för att jag vill vara egoistisk och ha kvar henne!
När vi lagt Corall ner så är hon redan borta, hennes hjärta var så slut att jag somnade in direkt!
Jag satt med henne och grät i säkert en timme, jag bara satt där och kände hennes päls mot min kind, jag grät och återigen sa att jag älskar henne så otroligt mycket och att jag kommer sakna henne!
Hon är det finaste jag någonsin fått i hela mitt liv, hon har alltid förstått hur jag har mått utan och behöva säga nått! Hon har alltid stått vid min sida oavsett vad!
Kärleken mellan oss har alltid varit så otroligt stark och vi har lärt varandra så mycket!
Jag kommer ALDRIG glömma henne, jag kommer alltid bli påminde om henne för resten av mitt liv!
Efter ca 1,5 timme efter hon somnade in så kom killen från Klöverträsk och hämtade Corall, jag stod med hon och hjälpte till med och lasta henne, allt gick så smidigt!
Corall drogs försiktigt efter backen och in i släpet och jag pussade på henne flera gånger innan vi stängde släpet och hon for.
Så snart är det exakt 2 veckor sen jag pussade på Coralls varma livliga mule sista gången!
Jag hoppas hon kommer hem snart också för jag saknar henne jättemycket!
Corall är en häst som sätter sina spår i folk, hon har en lite räv bakom örat men hon har ett otroligt stort hjärta av guld!
Jag är så tacksam för allt hon har gjort för mig och allt hon har lärt mig!
Jag är även tacksam över att allt har gått rätt till vid avlivningen och efteråt!
Nu är allt klart med försäkringsbolaget och alla papper i alla fall så nu är det bara henne jag väntar på!
Jag hoppas att alla som läser detta har förståelse för det här och förstår hur jobbigt det har varit och skriva.
Jag har fällt många tårar under tiden och varit tvungen och ta pauser emellanåt för jag inte ha orkat skriva allt!
Jag är jättetacksam över all hjälp jag har fått med Corall från alla håll, alla vänner, stallägare, före detta ägare, medryttare, skötare, veterinärer, osv.
Men dom jag har och tacka mest av allt är mina underbara föräldrar för allt stöd jag har fått både med räkningar då Corall blivit sjuk med också att ni har varit med till stallet emellanåt och tävlingar!
Jag har en låt som är bara jag och Corall, allt stämmer så bra in på oss, här har ni texten:
En minut av ditt liv är nu kvar
Vad ska du göra med den?
Har du fått alla bilder o svar?
Vet du om att jag alltid var din vän?
Du är kall nu
Du är kall nu
O så svag
Jag håller din hand i min
Jag håller din hand i min
Du vann
Över alla som försvann
Du fann
Ett ljus som ingen annan
Jag vill tacka dig en sista gång
Du var solen, dagen o natten
Så när du stilla hör denna sång
Kom ihåg gråten o skratten
Som du gav mig
O jag dig "När 2 blir 1"
betyder nåt annat
Du vann
Över alla som försvann
Du fann
Ett ljus som ingen annan
Ett ljus som ingen annan
Du vann
Över alla som försvann
Du fann
Ett ljus som ingen annan
Corall S.P 51189S
1995-05-09 till 2018-01-26
Alltid älskad aldrig glömd
Sov gott älskling
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar