torsdag 10 maj 2018

9-10 Maj

Den 9e Maj är ingen vanlig dag, för det hade varit Coralls 23års dag..
Jag saknar henne fortfarande så sjukt mycket!
Tänk att hon skulle ha blivit 23år!!
Den där hästen fick ett långt liv och jag är så otroligt tacksam över allt vi har fått göra tillsammans.


Jag var med henne den dagen hon fyllde 18 år och det var våran första Corall födelsedag tillsammans.
När hon fyllde 20 år så var vi mitt i en sjukdom.. Hon har blivit förgiftad som yttrade sig i uttorkning och hon fick två veckors vila så 20års dagen bjöd på en massa godsaker och mycket kärlek.


Sista födelsedagen vi firade var hennes 22års dag. Jag kommer ihåg de som det var igår!
Vi var i hagen tillsammans och bara åt godis, knäckebröd och lite socker. Sedan tog vi en ridtur i skogen och hon var så pigg och framåt.
Jag saknar det där!


Det kommer komma en dag då jag kanske har antingen köpt mig en ny eller om jag har någon foder/medryttarhäst men det kommer ändå aldrig slå att få sitta på Coralls rygg.
En trygg häst som hade mycket bus i kroppen trots hennes ålder.


Jag hade världens finaste svarta varmblodssto, hon var bara min!


Den 10e Maj är inte heller en kul dag.. Det var Torsdag den 10e maj som jag precis hade kommit hem från praktiken och lagt mig och kolla på tv i mitt rum hemma hos mamma och pappa.


Jag vet att mamma väckte mig för och kolla om jag ville följa med och hälsa på hos farmor på äldreboendet, men jag sa nej. Jag ville inte minnas farmor så orkeslös utan ville minnas henne som det krutkärringen hon faktiskt var.


Mamma ropade att dom skulle åka och dom stängde dörren.. Men efter bara 10-15 min så kom dom tillbaka och mamma kom in i mitt rum och jag både hörde i hennes röst och såg på henne att hon var ledsen och det enda hon fick fram var: "Vi hann inte"


Jag minns att jag satte mig upp och började gråta och kramade om mamma och fort gick det så var jag påklädd och satt i bilen påväg till Farmor.
När vi kom dit så var min farbror där och han grät o var ledsen.


Jag grät också samtidigt som jag mådde illa.. Vi fick gå in på rummet och där låg farmor så fridfullt.
Jag gick fram till sängen och strök henne försiktigt över pannan och jag kände att hon fortfarande var varm.


Vi satt tillsammans i rummet och pratade gamla minnen och jag tittade mot fönstret som stod lite på glänt och jag sa att farmor har legat och tittat ut mot fönstret och väntat på att farfar ska uppenbara sig för henne och han sträckte ut handen och sa att det var okej att ta hans hand och släppa taget om jordelivet nu.
Vi stannade där säkert 1,5 timme innan jag inte kunde vara kvar mer.


Vid den här tidpunkten kändes de som att jag tappade fotfästet och jag vart helt matt i kroppen..
Det gick dock inte länge förrän jag fick en påhälsning av henne när jag precis hade flyttat hemifrån, det var som att hon bara gick förbi mig, jag kände hennes doft (hon hade verkligen en speciell doft på sina kläder, inte en dålig utan en mer mjuk och härlig doft)


Sen tog de några år innan jag kände av henne igen och jag vart nyfiken på om det verkligen var hon.
Jag tog kontakt med en spådam för jag ville ha bekräftat att det verkligen är så.
Innan jag ens sagt någon så säger spådamen att jag har besök av en äldre dam, vi är släkt och hon står mig nära. Jag har känt av henne via dofter och att hon är och hälsar på med jämna mellanrum för att jag behöver hennes stöd.


Jag tycker det är en trygghet att ha Farmor på besök hos mig, jag vet att det är hon och det stör mig inte alls, tvärtom. Det är jätteskönt att hon vill komma och hälsa på för jag saknar henne massor.
Det finns massor jag skulle vilja prata med henne om.


Jag frågade spådamen om den äldre damen hemma hos mig tar hand om Corall åt mig och hon sa:
"Den där hästen är en speciell häst som inte behöver att någon tar hand om henne, men den äldre damen kommer hålla kolla på henne tills ni möts igen"




Tänk att dödsfall kan ta så hårt på en så pass längre.. Men det är som man säger:
Tiden läker inte alla sår, men man blir starkare med tiden
Jag känner att jag blir starkare för varje dag som går.
Det finns så mycket jag vill hinna uppleva i mitt liv innan jag möter dom jag saknar så mycket, men det får gärna ta sin tid tills jag möter Farmor och Corall igen, för det är jag inte redo för!


Jag ska leva mitt liv fullt ut och ta vara på varje dag!
PussHej!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar