Självbiografi och att känns sig själv

Tänk om man skulle skriva en självbiografi ändå, den hade ju varit halvt tråkig från tills man fyllde kanske 16 eller nått sånt.. Men mitt liv har varit ganska simpelt enkelt ändå till en början!
Mina föräldrar har alltid ställt upp, vilket dom fortfarande gör vid problem och jag är oerhört tacksam för det! :)

Idag när man väl är vuxen har egen bostad, måste jobba ihop sina pengar, se till att det är städat, att man har mat i magen, tvättade kläder, mm då är man ändå lite såhär att man längtar tillbaka för allt var så mycket lättare när man var yngre..

Idag kämpar man för att förhoppningsvis hitta någon där ute igen som kommer och göra allt för en för att han älskar mig tex.

Helt ärligt så idag känns det som en omöjlighet.. Jag har själv blivit så bränd i sommar så jag vet inte om jag kan lita på folk till 100 %

haha tänk att jag skriver ut det här egentligen men ni får liksom tycka vad ni vill, jag bryr mig inte om ni anser att jag har fel eller att jag är ytlig men så här är det!

Egentligen så låter inte en bok som nått fel utan kanske en bra ide!

Att blogga är ju delvis en del kanske av att skriva en bok, fördelen är att man alltid kan gå tillbaka och läsa vad man skrivit och beundra vem man förhoppningsvis kommer att bli!

Det är lätt och säga saker som man själv inte kan stå för sen, men det är även så alla människor förr eller senare gör, vi alla intar försvarspositionen när någon "hotar" vårat inre eller liknande!

Det blev en del skrivet nu men där ser ni att mina ord är ändå väldigt kloka och hade jag bara velat sätta mig när och skriva en bok om mig själv och mitt liv så skulle jag få ihop en hel del vettiga saker!

Men vem vet, det kanske redan finns en början på en bok någonstans?
PussHej!